Skivomslag

”Ett fantastiskt omslag kan definitivt påverka någon att plocka upp en skiva och kanske till och med prova något de aldrig har hört, och ett ikoniskt omslag kan överskrida musiken och skapa en mytologi kring artisten,. Alla från Beatles till Bad Brains använde starka omslagsbilder som ett sätt att få kontakt med fans på ett visuell sätt.”

Robbie Busch

Record cover

Visuell närvaro

I vår tid av nedladdningar, levereras musiken direkt till oss utan förpackning, men samma produkt en gång levererades i stora kartonger för de svarta blanka  vinyl. Ändå var det inte ens en generation sedan att musik pressades på 12 ”vinyl och såldes i butiker. Det var inte ens en halv generation sedan att musik levererades på 12 cm CD-skivor istället för vinyl och såldes i butiker. Båda metoderna för att få musik till konsumenter krävs ett konkret format och därmed en visuell närvaro för att få produkten att se så original och annorlunda ut som alla andra i butiken. Idag tenderar slagfältet för konsumenter av inspelad musik att vara YouTube, TV-kanaler och radio. Tidigare var skivområdet skivbutiker.

1950-talet.

LP-konvolutens historia startade på 50-talet med enkla porträtt och tydlig text. LP-formatets 31×31 cm var en utmärkt storlek och enkelt för branschen. Ofta gjordes inget mer. Samtidigt  blir ekonomi i rockbranschen  mer affärsmässigt. Skyltmaterialet fanns klart;  Man behövde bara trycka en överupplaga på ett par hundra. I det andra ändan blir skivomslag mer politiskt.

ju_rock_covers_pr_01_1409301519_id_840139Artist: Elvis Presley Titel: Elvis Presley (1956)

Innan Elvis Presley och ch till och med i en tid efter,  musiker spelade huvudsakligen in och släppte singlar. Dessa såldes vanligtvis antingen som skivor med 78 varv per minut eller som skivor av 45 varv per minut och innehöll två låtar. 1948 introducerats LP (Long Play) skivan av Columbia men det var först i mitten av 1950-talet som industrin började inse marknadsföringsmöjligheterna för den 12-tums skivan som spelade vid 33 ½ rpm.  Ursprungligen ansågs formatet vara mest lämpligt för klassisk musik på grund av längden på alla stycke.  Popmarknaden fortsatte att domineras av tre minuters sånger som släpptes på 78 rpm singlar. 

Frank Sinatra. Songs for Young Lovers.

1960 talet

Bland rockmusikens mest klassiska skivomslag finns Beatles omslag till Sgt. Pepper av konstnärer Peter Blake, Bilden är tagen  av Michael Cooper 1967. Bilden blir representativ för 60-talet popkultur.  ”I mitt sinne gjorde jag ett konstverk snarare än ett albumomslag,” sade Blake. ”Det var nästan en bit teaterdesign.”

maxresdefault.jpg


Andy Warhols signatur är Rolling Stones album ”Sticky Fingers” – bandets första på Atlantic Records, vilket gav dem friheten och framförallt budgeten att massproducera omslaget med ett riktigt blixtlås på.

Velvet Underground bildades 1964 och släppte sitt första album 1967 efter mötte med Andy Warhol.

the-velvet-underground-nico

Andy Warhols skalbara banan på omslaget till The Velvet Undergrounds debut är också en klassisk samarbete mellan ett band och en konstnär som både var kultförklarade under sin samtid.Skivomslag skapade kontrevers också. Warhol myntade termen ”superstar” och sa: ”I framtiden kommer alla att vara kända i 15 minuter.” Han var den första personen som tog sin egen berömmelse ur sitt personliga liv. Hans filosofier om kändis och kultur har påverkat alla från Lady Gaga och Kanye West

ju_rock_covers_pr_09_1409301528_id_840279.jpg
The clash. London calling. 1979


Dark-Side-of-the-Moon
Pink Floyds Dark Side of the Moon (1973)

Elektronikutvecklingen fortsatte mot digitalisering. Syntarna och trummaskinerna blev mer  sofistikerade men i slutet på åttio- och in i nittiotalet återkom den akustiska musiken, rocken och jazzen. Nationalmuseum hade också en utställning om skivomslag 1981 och accepteras som en del av vår samtids kultur.

1980 talet

Ett omslag som hyllats av mängder av kritiker som ett av 1980-tales mästerverk är  New York-rockbandet Sonic Youths rosade album Daydream nation från 1988.  Den tyske konstnären Gerhard Richters fotorealitiska målning Kerze, eller ljus, är från 1983. Den har också givit namn till en av låtarna på skivan, som var en dubbel-LP i sin ursprungliga form och också en boxversion i ytterst begränsad utgåva, med affisch, singel och lite annat bonusmaterial. Kombinationen legendarisk musik och konstnär  gjorde tavlan extra åtråvärd och ropades in på aktion för 30  miljoner kronor. 

ju_rock_covers_pr_11_1409301530_id_840297Grupp: The Grateful Dead Titel: Shakedown Street År: 1978 Arista Art: Gilbert Shelton

1990 talet

nevermind2

Nirvanas genombrottsalbum från 1991 förändrade rockmusiken och det superkända omslaget föreställande en bebis simmande under vatten är förmodligen bland det första som dyker upp i skallen när man tänker på grunge-giganterna från Seattle. 

PÅ 1990 talet kom konkurrensen med utländsk bolag. Musikbranschen blev en del av ett mer komplext utbud i ungdomskulturen med kläder, filmer och spel. Skivbolagen satsade större resurser på förpackningar och marknadsföring med den multinationella skivbolagsjättarna.

Rena porträtt och tydlig text kom tillbaka som en reaktion på de grafiska omslagen. På 2000 talet blir det svårare att ta betalt för rättigheter, när allt mer musik hamnat tillgänglig för nerladdning på nätet. I och med att den digitala tekniken och internet försvann intresse att köpa en kassettband eller en LP eller en CD.
Under 2000-talet har det handlat mer om att göra attraktiva förpackningar i form av varianter på boxar och det behövs fortfarande fotografier och grafisk formgivning, från en enkel digital framsida för en Soundcloud sida till totala visuella koncept för nätet och konserter.

Även LP-formatet har återkommit. Dels för att föremål väcker känslor och för att man vill äga den fysisk.

//delar av texten är beatbetade från Lasse Ermalm webbsida.


Fördjupning

YTANS INNEHÅLL är en fortsättning och en utvidgning av häftet Ytan som livshållning som utkom på Kalejdoskop förlag 1977. Det var en sammanställning av de artiklar som dittills skrivits på svenska om skivomslagens bilder och häftet fungerade även som katalog till en vandringsutställning med samma namn. Båda tillkom i en tid då intresset för massmedia och masskultur accelererade och man började diskutera dess medel och effekter i ett vidare samhälleligt perspektiv. Skivomslagen, som tidigare varit anonyma eller helt vänligt upplyst om sitt innehåll, musiken, blev alltmer utspekulerade. Nya distributionsformer, med snabbköpsförsäljning och massexponeringar krävde mera lockande förpackningar och med den östtyske sociologen W. F. Haug bIev ”varuestetiken” samtidigt ett begrepp,

YTANS INNEHÅLL låter paradoxalt. Men varje yta speglar också en bakomliggande avsikt om så än ytligheten odlats till en allomfattande livshållning. Titeln är samtidigt uppfordrande: att verkligen ta reda på vad som döljs under ytan. Ingen har ut-tryckt motsättningen tydligare än Andy Warhol i de skivomslag där man öppnar en yta för att få upptäcka ännu en yta, med nya anspelningar och associationer. Som gylfen (sidan 77) och bananen på bokens omslag: under det självhäftande skalet finns bilden av en röd banan. 

Vi översköljs just nu av en ny nostalgisk våg. Man vältrar sig i en snabbt förgänglig bildvärld med gamla bioaffischer, reklamplakat, samlarbilder och idolporträtt. Man klär ut sig i avlagda eller kopierade modekläder och bär ”tidstypiska” minnesmärken som fetischer. Nostalgin gäller företeelser som är bara ett par -tre årtionden gamla, men i masskulturens värld är generations-växlingarna hastiga. Allting åldras häpnadsväckande fort. Identifikationerna hinner emellertid ge ett stänk av trygghet när de fladdrar förbi, en sken-bar samhörighetskänsla som lika fort blir enbart löjeväckande. Masskulturens dirigenter vet att utnyttja såväl tryggheten som flyktigheten och skivomslagen blir en betydelsefull del av det kommersiella och samhälleliga bildutbudet.

Första gången skivomslag visades i en särskild utställning i Sverige var 1972 på Moderna Museet i Stockholm. 1977 kom Ytan som livshållning. Först som en utställning omfattande cirka 300 skivomslag och material däromkring på Konstvetenskapliga institutionen i Lund. I samarbete med Landskrona Museum och Malmöhus läns landsting producerades därefter en omfattande vandringsutställning som gick runt till olika institutioner under nära tre år. Thomas Ohrt, som skrivit den inledande artikeln till den här boken, tog upp iden på Vejle Konstmuseum i fjor och står nu som initiativtagare till utställningen Covers/ Skivomslag på Arhus Konstmuseum och vårt svenska Nationalmuseum i år. I detta dansk-svenska samarbete är upprinnelsen till utställningen dansk, och det är därför som de danska bidragen också kommit att dominera boken.

Det finns bland artiklarna I YTANS INNEHALL en tendens att betrakta skivomslagen som en autonom konstform. Det är missvisande men hänger troligtvis samman med sättet att isolera bilderna från sina egentliga sammanhang: musiken och samhället. Skapandet av omslag till skivor är inget självständigt konstnärligt uttryckssätt. De ger oss heller ingen verklig kunskap utan lämnar oss med en känslomässig retning som inte är tänkt att uppfattas intellektuellt eller att allvarligt analysera. Intresset för skivomslagen som kommunicerande bilder närs hos samtliga författare av en hatkärlek som i några fall skymmer den kritiska distansen och i andra fall skärper den. Skivomslag lånar ohämmat från konsten, ofta från surrealismen och expressionisterna. Samma förbryllande och kontrastrika sammanställningar kan förenklade få stor slagkraft/säljkraft. Men framför allt är det den moderna reklamens manipulerande bildvärld som utnyttjas: att skapa ideal, hålla liv i myter och konservera gruppvärderingar. Man bygger på ordlekar, metaforer, stjäl från varandra och utvecklar på så sätt inbördes språk, anpassade till varje lyssnargrupp. Uppfinningsrikedomen är förbluffande, uttrycken alltmer drastiska och relationen musikförpackning tycks allt mindre nödvändig. Men det finns gränser: det handlar hela tiden om en trendanpassning och en sista signal måste kvarstå som anger vad för slags musik omslaget rymmer, en signal till de presumtiva köparna. Skivomslag är mycket sällan resultat av ett individuellt konstnärligt uttryck. Det är för det mesta ett koppel välutbildade reklammänniskor o~h formgivare som skapar de allt skickligare gjorda text-och bildsammanställningarna.

Skivomslagen är därför inte ofta intressanta som ”konstverk” utan som samtida bilduttryck. Kanske ovanligt genomtänkta i en alltmer bild översvämmad värld. Det gäller alltså att hålla huvudet kallt, lyssna till musiken, sortera och ta skivomslagen för vad de egentligen är: snygga förpackningar. Eller som Leif Nylén formulerade det för femton år sedan: ”Tala om multikonst, här är det fråga om bilder som sprids i miljonupplagor, är fulla av innebörd, övertoner, symboler, nyvinningar. Som har en naturlig kontext: musiken, språket i sångerna. Bilderna är ett led i en process, en expanderande och meningsfull miljö. Men det är ingen ide att upphöja skivomslagen till konst. Det är fråga om en fungerande bildkommunikation, självklart framvuxen, en kommunikation som bär komplexa och angelägna betydelser utan att några symbol-(pseudo)-funktioner eller socialt determinerade upplevelsemönster i någon större utsträckning är inblandade. Bilder som inte begär att bli respekterade. Bilder som tål att tänkas på, älskas, glömmas bort, spilla kaffe på!

Bo Nilsson & Sune Nordgren september 1981