Ljussättning

Solljuset är det mest naturliga ljus. Direkt solljus mitt på dagen har en färgtemperatur som är ca 5 500 på kelvin skala. Ljuset främsta egenskaper är att att den går i rak linje och ytan bakom objektet inte få något ljus och en skugga uppstår. Den belysta sida av ett objekt absoberar det mesta av ljuset och reflekterar det återstående. Men vi kan bearbeta ljuset också.

Ljuset kan spridas.
Oregelbunda ytor, t, ex moln eller papper i olika tjocklekar,

Ljuset kan reflekteras. Olika typer av ytor reflekterar olika mängd ljus. Vatten och glas släpper genom ljus medan trä eller metall absorberar ljuset. En blank polerad yta t.ex en spegel reflekterar det mest av ljuset.

Ljuset kan böjas. Om man riknar ljuset genom en prisma kommer ljusstrålar att böjas, detta kallas för refraktion. Detta beror på att ljuset går långsammare genom glas än genom luft. ( inte aktiuell för oss:-)

Adenko_studio1024_201
Refleterad ljus från solen.



Rätt ljus?

Ett bra ljus är givetvis en relativ term men med rätt ljus menar jag förhållnade mellan ljus och skugga för att modellerna och få djup i bilden. Det finns några generella regler för vad som definieras bra ljus i fotografi.

Mjuk ljus
Ett mjukt ljus är ofta ett bra ljus då det skapar en lägre kontrast som ger mjuka övergångar mellan ljusa och mörka partier i bilderna. Med ett mjukt ljus behåller du dessutom detaljer och textur i både skuggpartierna och i de ljusare delarna av bilden.

Direkt ljus
Direkt ljus är direktinfallande, ofta hård och skapar hårda skuggor och kontrast eller utslätad.

Indirekt ljus
Indirekt ljus reflekteras från en yta. Denna typ av ljus blir mjukare och modellerar fram motivet. Indirekt ljus bättre förutsättningar att skapa bra bilder.

Sidoljus
Sidoljus modellerar fram motivet och dess volym. Sidoljus är det mest användbara ljuset som ett fönster i ett rum eller en extern ljus källa.

Ljus underifrån
Ljuset underifrån skapar märkliga skuggor på modeller och är användbar endast i enstaka fall.(skräck:-)

Ovanifrån Ljus
ovanifrån ljus Används ganska mycket i mode och porträtt för att lätta upp skuggor och skapa rätt stämning.

Motljus
Motjus lyser rakt i kameran och motivet framträder som en silhuett. Men exponerar man efter motivetså kan motljus skapa spännande optiska effekt. Motjus är utmanande. Det ger starka kontraster och är ett relativt enkelt sätt för att skapa dramatik i en bild.

Släppljus
Släpljuset och sidoljuset modellerar fram och tar fram struktur i bilden. Ljuset strycker lätt över en yta och kastar långa skuggor. Varenda stuckatur framträder klart och tydlig.

Kantljus
Kantljuset som kommer snett bakifrån kommer troligtvis att ge olika resultat på olika personer. Det finns en poäng med att inte ha det för lågt då det kan lysa upp hakan underifrån bakifrån för mycket, och då försvinner skuggan under hakan som är rätt bra att ha där.



 

Ljusättning i studio

Vi startar ljussättning med en enkel ljuskälla snett framifrån. Ibland är det enklaste också det bästa. För att en ljussättning skall verka naturlig måste vi medvetet eller undermedvetet känna igen solljuset. Som grund lägger vi därför ett mjukt huvudljus. Det mest praktiska är om det kan fungera som en grundljussättning och byggas på med andra ljuskällor.

AL_studiofoto

16700358_1459927384019822_5167647614074513751_o.jpg
Alla möjliga ljusättning för porträtt.

Rembrandt ljus

Ljussättning är uppkallad efter den holländska konstnären, Rembrandt och den kännetecknas av en belyst triangel under ögat på modellen, på mindre upplysta sidan av ansiktet.

AL_studiofoto.jpgLamporna som skapar den inverterade triangeln kommer också att skapa liv i modellen ögon och kommer att ge liv och form i din bild. Men det är också en ganska hård ljus som kräver fill-in ljus.

Paramount ljus

Det handlar om att huvudljuset ska belysa en liten bit under ögat på skuggsidan, “triangeln” är alltså ljus som släpps fram över näsryggen när man har standarduppställningen med huvudljuset i ungefär 45° vinkel från sidan och uppifrån.

paramount1.jpg

amherst_the_best_of_photographic_lighting_paramount_image01-1.jpg

Här är en annan uppsättning.

 

Screenshot 2014-03-26 23.20.45.png
I stor studio har du alla möjlihgeter att sätta ljuset som du vill ha det.



LED paneler

Med led-paneler har det blivit lättare att ljusätta än förre tiden på Hollywoods studio. där flertal varma spotar ljuskällor, med så kallat B-ljus, alltså lampor med ett fast sken, har använts för att ljussätta filmstjärnorna på bästa sätt. På den tiden handlade det om stora och otympliga ljusriggar som dessutom blev extremt varma – idag går det att jobba på liknande sätt fast med Led-paneler. Ljuskällor som främst är framtagna för att användas som videobelysning, men som även fungerar bra för stillbildsfotografering.

Små paneler ger ett hårt ljus med skarpa skuggkanter. Det passar utmärkt för att efterlikna den klassiska film noir-ljussättningen som var populär i amerikanska gangsterfilmer under 1940- och 1950-talet.

Led-paneler avger i praktiken nästan ingen värme alls och är överlag lätthanterliga. Till skillnad från traditionell fast belysning har de inte ett gulaktigt ljus utan ett neutralt vitaktigt sken. På avancerade modeller går det till och med att ställa färgtemperaturen efter hur du själv vill ha den.

Det enda du egentligen behöver behärska är ett av och på vred som i regel också ställer styrkan på ljuset, liksom reglaget för färgtemperaturen – om panelen har den funktionen.

Bortsett från det rent tekniska så har Led-paneler också en annan stor fördel. Du ser omedelbart med blotta ögat hur ljuset faller vilket innebär en direkt återkoppling när du flyttar ljuskällan, riktar den åt ett annat håll, ändrar styrkan på ljuset eller sätter på ett färgfilter framför panelen.

Nackdelen är trots all LED inte lika ljusstarka som B-LJUS. Detta är egentligen inget jätteproblem då dagens kameror ger väldigt fina bildfiler även på höga iso-tal.
Att använda en panel fastsatt i kamerans blixtsko är inte något att rekommendera. I alla fall inte om du tänker fotografera människor. Att rikta ett fast sken mot någons ansikte upplevs nämligen som ganska störande och dåligt ljus.
Tänk på att mjuka upp ljuset, det kan bli kraftiga och skarpare skuggor. Eftersom de vanligaste panelerna är ganska små kan ljuset behöva studsa mot en reflektor eller mjukas upp genom exempelvis ett paraply ifall du vill ha ett mjukare ljus.

Softbox och filter
Du ska använda Softbox och filter för att få ett mjuk och riktat ljus. Ju större softbox, ju mer omslutande blir ljuset. Det används för porträtt, modeller, bilar och produkter. Mjukt ljus är det också mycket lättare att bemästra. Stora mjuka ljuskällor är förlåtande, och eftersom motivet är insvept i mjukt ljus, Ju närmare hovudmotiv är ljuskälla, ju mjukare skuggor.

Reflektor
Reflektor används för att lätta upp skuggor i bilden. Dessa finns i olika utforming och storlek. Det är en utav de mest användbara tillbehör i stillbild fotografi men kan användas i film utomhus också. Alternativt placera modellen hyfsat nära en vit vägg, så behöver man ingen extra utrustning.

Video om att anpassa uppsättnig för ett filmad samtal:



//fördjupning

Solen
Solljuset har en särställning i vår uppfattning om vad som är ”naturligt” ljus.
Solen är den himlakropp i vars ljus vi lever och får ljus. Solen är en glödande het stjärna som producerar sin egen energi via fusion (sammanslagning av väte till helium), Temperaturen i solens centrum tros uppgå till nära 15 miljoner °c. Men det är solens yta vi ser. Den har en temperaturen 5600°c som karakteriserar solens spektrum. Man kallar solen för en ”temperaturstrålare” eftersom det utsända ljusets intensitet och spektrum bestäms av en konstant temperaturen som är i balans med omgivningen. Solen skickar strålningar ute i rymden. En del av strålningen är synligt ljus -det är det vi kan se.

Synnnen
Synsinnet är vår dominanta sinnet, cirka 70% av alla sinne upplevelse går genom ögat. Inget annat sinne (syn, hörsel, känsel, lukt och smak) ger oss så mycket information om vår förmåga att hantera vår omgivning.
Hos människan är synsinnet högt utvecklat. Ögat har ca 130.000.000 mottagare cell. I näthinnans sinnesceller finns synpigment som absorberar hela det spektra av ljus som vi kallar ”synliga ljus” . Människan kan särskilja omkring en miljon olika färgnyanser. Upplevelsen av färg är bland annat beroende av ljusets våglängd och ljusets intensitet.

Men först när informationen når hjärnan uppkommer det medvetna seendet. Seendet skapas till 90% av psyket. Ögonen är bara sensorerna, det som bygger upp en tredimensionell bild av de två tvådimensionella projektionerna på näthinnorna är neurologiska, psykologiska och kognitiva processer i hjärnan.

 

—————————————————————————-

Ögat
För att förklara hur ögat fungerar kan man likna det vid en kamera. I kameran passerar ljus genom linsen och fokuseras på sensorn. I ögat finns också en lins. Linsen finns bakom den del i ögat som ger oss vår ögonfärg (regnbågshinnan). När synintryck passerar genom ögats yttersta hinna (hornhinnan) fokuserar linsen dessa synintryck som ljus, färger och former på ögats bakre del (näthinnan) som fungerar som en mottagare.

Näthinnan
Här registreras synintrycken och sänds vidare till hjärnan som sedan översätter dem till bilder. En otrolig stor mängd synintryck når näthinnan under en dag. Alla föremål reflekterar en delar av ljuset som faller på dem, vilket resulterar i att de blir synliga. Då man tittar på ett föremål, bryter ögat samman strålarna från föremålet, så att en bild av detta skapas på näthinnan.

Synnerver
När ett synpigment tar upp ljus aktiveras biokemiska reaktioner som leder till nervimpulser som leds till hjärnan via synnerven. S
Den optiska nerven sammankopplar ögat med hjärnan och gör så att visuell information i form av elektriska impulser kan översättas till bilder.

Färgseeende
Det finns två olika typer av synceller i näthinnan. De kallas tappar och stavar. Det är med tapparna som vi kan uppfatta olika färger. Vår förmåga att se betydligt fler färger än tre kommer från den stora mängd av variationer som uppstår när signalerna från de olika tapparna kombineras.