Dramaturgi

Hänger det ett gevär i rummet i början av filmen, ska den ha avfyras innan slutat av filmen. Andrei Tchekov.

Klassisk dramaturgi
Ingen dramatik, ingen historia. Dramaturgi är konsten att berätta en historia och fånga tittaren. Vad vill du berätta och hur kan man fånga tittaren uppmärksamhet? Det dramatiska triangel används ofta som utgångspunkt i vår västerländsk dramaturgi. Till exempel “Röd luvan”, offret; vargen som förföljaren och jägaren som är räddaren i sagan. här pratar vi långfilm och inte om musikvideo eller kortare berättelse som kan ha annorlunda struktur.

Under antiken var det den grekiska mytologin som stod modell för berättandet. När kristendomen bredde ut sig byttes referensramarna ut och det nya testamentets berättelse fungerar nu som prototyp för den dramatiska berättelsen.

Bibelns dramatik har kallas för ”The greatest stories ever told”. Människan blir huvudkaraktären som vill nå sitt mål och ropar på hjälp. Kristus är hjälten som vill stötta människan och det onda är allt det som vill hindra huvudkaraktären från att nå sitt mål.

Filmdramaturgi är ett sätt att fånga tittaren under filmens alla 90 minuter.
Generellt sett kan man säga att modellen har en början, en mittdel och ett slut. De olika akterna utlöser en första och andra vändpunkt. Om filmen inte följer en tydlig struktur kan vi som tittare känna oss förvirrade och i värsta fall uttråkade. Hollywood-modellen. Vissa ”smalare” filmer som inte följer den dramaturgiska kurvan kan ibland upplevas som svåra att ta till sig.

Dramaturgiska kurvanModellen används för att strukturera berättelse. Du ska ha den i åtanke när du skriver din manus och skapar din Storyboard. Vidare är det också viktig att bygga upp dramatik med de olika scener och klipp du arbetar med.

Drama är bara livet med de trista bitarna bortklippta. A. Hitchcock

Här ska vi urskilja de olika stadierna i den dramaturgiska kurvan.

Anslag
Här lär vi känna karaktärerna, miljön och historien. Det här är själva inledningen av filmen och här får du ganska snabbt en känsla av filmen. Filmens anslag blir tittaren utgångspunkt och du får en ingång i berättelsen utan att berätta för mycket.

Presentation
Efter inledningen presenteras filmens karaktärer och den miljö de vistas i. Här får vi också vet vad som kommer att bli filmens huvudkonflikt. I det här skedet ska allt som spelar en huvudroll presenteras.

Mitten av filmen
Här utvecklas historien och vi fördjupar oss i konflikten.

Fördjupning
Här fördjupas huvudkonflikten och vi får bland annat veta bakgrunden till konflikten. Det ger oss information om hur de har hamnat i den situation som de befinner sig i. Här presenteras även eventuella andra konflikter.

Konfliktupptrappning
Här ökar tempot och konflikten blir mer dramatisk. Maktkampen blir intensivare och de två sidorna/viljorna/uppfattningar ser ut att komma till en punkt utan återvändo, så kallad Point of no return, vilket ofta är resultatet av någon form av bevisning som kommer fram.

Slutet av filmen
Mot slutet av filmen står det klart att det bara kan bli en vinnare, vilket resulterar i ett klimax.

Upplösning
När de två sidorna har nått så långt att en upplösning oundviklig får vi reda på vilken väg som blir utgången, alltså vem som vinner. Lösningen sker högst upp på den dramaturgiska kurvan och vi har nått filmens klimax.

Avtoning
Här rundas filmen av och vi går ner i ett betydligt lugnare tempo. Vi får reda på vad som blev följderna av upplösningen, var karaktärerna tar vägen och vad som kommer att hända sen.



‘The necessary condition for an image is sight, Janouch told Kafka; and Kafka smiled and replied: ‘We photograph things in order to drive them out of our minds. My stories are a way of shutting my eyes.”


Analys

Att känna till filmens dramaturgi är en förutsättningen för att både analysera och skapa film. Ett tips är att se om en film du redan har sett, helst en typisk amerikansk film för enkelhets skull, och använda dig av den dramatiska kurvan för att förstå olika scenuppbyggnad.



Blade runner. Tears in Rain



Blade runner scenanalys.


The Truman show
En intressant film att analysera i sammanhang är ”The Truman show”. Filmen handlar om en man som är omedveten fångad i en reality tv show. Analys handlar om politik men också om känslor som förmedlas genom Jim Carry roll.


The Truman Show

Filmanalys

Vilken typ av film är det? Vilken eller vilka genrer tillhör filmen?
t.ex. komedi, western, action, thriller, drama, skräck, drama, romantik eller dans- och musikfilm eller om genren är en kombination t.ex. skräckkomedi.
Vilka Referenser eller koppling till andra filmer får du?
Har regissör gjort andra liknande filmer.
Har filmen verklighetsanknytning?
Är historian trovärdig?

Sammanfattning av handling och personer/karaktärer.
Hur inleds filmen? anslaget?
Vilka miljöer är aktuella i filmen? Var är handlingen förlagd inomhus eller utomhus?

Hur ser kameraarbetet ut? Hur arbetar fotografen med bilderna?
Se till olika scener som du använder som belägg.
Använd gärna termer som närbild, ansiktsbild, panoramabild, långa eller korta tagningar.

Färgsättning (filter)? vad får det för effekter?
Hur jobbar fotografen med ljus och mörker?

Plocka ut en scen som tilltalade dig extra mycket och berätta varför. Vilken scen gjorde ett starkt intryck på dig och redogör först för scenen och motivera därefter ditt val.
Vilket tempo har filmen?

Musiken? Hur jobbar regisören med musik? Hur bidrar musiken till stämningen? Ljudeffekterna?

Filmdialogen? Är den bra och trovärdiga? Realistiska?
Är skådespelarna bra?

Hur är slutet på filmen? Avtoning?


Analys 2: Analys av valfri långfilm enligt
en dramaturgiska modellen

1. Premiss: filmens budskap. Helst bara en mening

2. Resumé: en sammanfattande kort handlingsbeskrivning. En precisering av premissen.

3. Anslag: ska vara kort och tydlig, huvudkonflikten presenteras, huvudpersonen försätts i underläge, skapa intresse hos publiken.

4. Presentation och fördjupning: går ofta in i varandra. Vem är hjälte (antihjälte), vilka är onda. I fördjupningen lär vi känna dem ännu bättre. Karaktärerna kan delas upp i

a) Den drivande karaktären: en ackumulator (motor) i handlingen. Sätter oftast igång och avslutar filmen.

b) Antagonisten: motpol till den drivande karaktären. Han/hon segrar eller besegras av den drivande karaktären.

c) Huvudkaraktären (protagonisten): genomgår störst utveckling: hjälten som vi ska kunna identifiera oss med. Modig, handlingskraftig och lojal.

d) Skuggroller och kontrastroller. Kontrastrollens uppgift är att belysa huvudkaraktärens utveckling och också själv utvecklas.

5. Närmaste relation vars uppgift är att få oss i publiken att lära känna en karaktär bättre, också att hjälpa denne att utvecklas (mentorskap). Denne fungerar enbart i relation till någon annan.

6. Konfliktupptrappning: huvudkonflikten och delkonflikterna intensifieras.

7. Konfliktlösning: den avgörande striden (nyckelscenen). Här avgörs filmen. ”Point of no return” = klimax utan återvändo.

8. Avtoning: i och med konfliktlösningen är filmen egentligen slut, men avtoningen är tillsatt för att vi i publiken kan pusta ut och att känna triumf eller sorg med karaktärerna.